Begreppet Österlen myntades första gången 1847 i en skrift av prästen Nils Lovén. Det finns inga direkta avgränsningar utan begreppet Österlen används flitigt i turistbroschyrer. Men enligt en gammal avgränsning så är Haväng gränsen i norr och Simrishamn den södra gränsen. Alltså precis den sträcka vi vandrar. Idag väntar en dag full av kontraster men det blir en långsam och behaglig start. Det blir många lyxiga stopp de första kilometerna, vilket gör att vi får fuska de sista kilometerna i slutet av dagen. Men vi börjar med att strosa oss bort till Buhres fisk i Kivik som bara ligger någon kilometer från hotellet. Men deras lunchalternativ med nystekt sill med potatismos är för bra för att inte ta en tidig lunch. Vår gastronomiska resa fortsätter någon kilometer till innan det är dags för nästa stopp. Närmare bestämt Café Sågmöllan som är ett sjukt gammalt café i en mölla. Om man slår upp ordet idyll så får man upp en bild på fiket. Vi lyxar med finkaffe å kanelbulle innan vi masar oss några kilometer till söderut. Nu kantas vägarna av äppelodlingar och föga förvånande så dyker Kiviks Musteri upp. Trots fulla magar och det faktum att vi kommit ungefär 4 kilometer och klockan är två på eftermiddagen så måste vi såklart köpa med lite äppelmust i fabriksbutiken. Här kretsar allt kring äpplen och det finns böcker, provsmakningar, äppellundar och informationstavlor om den röda frukten. Man anordnar mustprovningar, säljer äppelkaka och guidar i Äpplets hus. Men den inhandlade musten får drickas gående för nu måste vi sätta fart. Vi når snart dagens höjdpunkt – Stenshuvud nationalpark. Stenshuvud nationalpark Vi vandrar in i en trollskog av barrträd och mosstäckta stenar och tar sikte på nationalparkens hjärta, det 97 meter höga Restberget. Naturen skiftar till lövskog och det är nästan en känsla av regnskog. Så grönt är det. Eftermiddagsljuset strilar mellan lövverken och havet hörs på avstånd. Stigen ringlar sig uppåt mot toppen och utsikten söderut är magnifik. Restberget är det enda som bryter en platta kustlinjen så utsikten är vida åt alla håll. På avstånd anar vi Simrishamn i söder, dagens slutmål som vi hoppas nå innan mörkret. Det finns en mängd alternativ om man vill vandra runt i nationalparken. Allt från korta rundor på några hundra meter till en vandringsled på några kilometer. Som sagt- nationalparken är inte stor. Däremot vacker och ett välkommet avbrott i den annars så platta landskapet. Ett tips är att vandra här på våren då hela nationalparken fylls med vitsippor. Nästa kontrast väntar då vi kommer ut på södra sidan av Stenshuvud och går ner till havet. Naturen ändras igen och vi tar av oss kängorna för att vandra längs med den kritvita stranden Östersjöns kalla vågor som slår in över ömma fötter. Nu väntar bara ett stopp till innan vi är framme i Simrishamn- Knäbäckshusen. Vi går söderut längs kusten och följer Skåne- leden. Den består av totalt 100 mils vandring över Naturen skiftar till lövskog och det är nästan en känsla av regnskog. Så grönt är det. Eftermiddagsljuset strilar mellan lövverken och havet hörs på avstånd. ► 24 ALL THE WAY
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=