2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a Kvinnor & Hälsa MEDLEMSTIDNINGEN OKTOBER 2022 för LINA MARTINSSON Äntligen en agenda full av seminarier! Kom och träffa oss runt om i landet! Vi drivs av att hjälpa andra ULLAKARIN NYBERG ANNA SPÅNGEUS En kvartett i ständig rörelse: ALEXANDRA
2 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 En hög koncentration av hyaluronsyra ger en ihållande fuktgivande effekt på ögats yta En högre viskositet gör att droppen stannar kvar längre på ögats yta och ger långsiktig lindring Innehåller inget konserveringsmedel och kan användas tillsammans med kontaktlinser Öppnad flaska kan användas upp till 90 dagar Santen Sweden Filial Evenemangsgatan 31A 169 79 Solna info.se@santen.com OCUTEA-SE-220001 / FEB 2022 LÄS MER OCH KÖP OCUTEARS HYDRO+ PÅ WWW.TORRAÖGON.NU SMÖRJANDE ÖGONDROPPAR, LINDRAR SYMPTOM VID TORRA ÖGON OCUTEARS HYDRO+ Annons
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 3 sociala medier! Besök 1.6 & 2.6 Miljonerklubben i Innehåll 18 8 32 37 34 26 FORSKNING OCH RÖN Hormonskräck och kunskapsluckor Hela sju av tio kvinnor lider av klimakteriebesvär men bara en av tio får hormonbehandling. En kartläggning av Socialstyrelsen visar att utbildning behövs……..................................... Sid 8 Statiners vara eller icke vara? Det är frågan! Vi luskar och reder ut ……………….........................Sid 10 Ge din hjärna ett riktigt pass Överläkare i psykiatri Lina Martinsson om Braining …………… Sid 16 Omslagsintervjun En magisk fyrklöver om drivet att hjälpa andra, om att rörelse är A och O både för kroppen och för själen, och sist men inte minst vikten av att vara snäll mot sig själv……….Sid 18 HÄLSA OCH FRISKVÅRD Goda effekter av Pandemin Nej, den var ingen rolig historia men en del gott har kommit ur den, vi listar…………..................................................... Sid 22 Träning med Lanefelt Vi tog oss ut på bryggan med bästa Susan för att ge kroppen en omgång………............................................................ Sid 26 Magens bästa vän Ge kroppen och tarmarna en höstkick med Sofia Antonssons recept ………............................................ Sid 32 KLUBBNYTT Spännande dagar i Almedalen Magiska möten och brett informationsflöde på Gotland………….........................................Sid 34
4 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 kontaktkvinno-gruppen) till våra föreläsare, artister, experter runt om i landet. Det är tack vare er som vår verksamhet är så uppskattad. I dessa svåra tider när mycket är skrämmande och osäkert inom politiken, känns det viktigare än någonsin att vi kvinnor ställer upp för varandra och att vi fortsätter att arbeta för en bättre och mer jämlik vård, forskning, omsorg- ja, ett mer jämställt samhälle. Nu väntar en mysig höst med skogspromenader, svampplockning och sköna stunder kurandes med en god bok eller vacker musik Vi har redan stampat igång med höstens program och ser fram emot att möta er, digitalt eller ansikte mot ansikte. Ta hand om varandra och hjälp oss att bli fler genom att värva en medlem! Er tillgivna, Alexandra TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS! Klubben INITIATIVTAGARE OCH ANSVARIG UTGIVARE Alexandra Charles FÖRENINGSFORM Ideell organisation MEDLEMSÅTAGANDE Inget, förutom att säga ja till att vara med i en stark påtryckargrupp för att förbättra villkoren för kvinnors hälsa, vård, omsorg och status. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR Pris 350 kr med papperstidning, med digitaltidning 300 kr/år för alla mellan 25 år och 65 år. För de som är yngre än 25 år och äldre än 65 år är avgiften 250 kr med papperstidning och med digital tidning 200 kr/år. Medlem bosatt utomlands betalar 580 kr. inkl. papperstidning Swish för medlemskap är 123 338 4989 VILL DU BLI MEDLEM? Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. BETALNING VID SEMINARIER, SALONGER OCH PRODUKTER All info hittar du på vår hemsida under Klubben BESÖK OCH KONTAKT Kansliadress Grev Turegatan 27, 114 38 Stockholm Telefon 08-20 51 59 Hemsida 1.6miljonerklubben.com E-post info@1.6miljonerklubben.com TRYCK Stibo Complete OBS! Vi tar gärna emot material, men för ej beställt redaktionellt material ansvaras ej. Stöd insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa genom 90-konto som årligen granskas av svensk insamlingskontroll PG 900152-0, BG 900-1520 Eller via Swish 123-900 15 20 KÄRA MEDLEMMAR! Nu kommer hösten smygande men det har varit en underbar sommar på många sätt. Innan semestrarna kom igång med full sving deltog vi i Almedalen i Visby. Våra tre seminarier under veckan var mycket uppskattade och roligt nog fullbokade. Men den unika Almedalsveckan förde också med sig en stor sorg. Ing-Marie Wieselgren, SKR:s samordnare för arbete för psykisk hälsa, rycktes bort, brutalt mördad i Visby. Hon var en fantastisk kvinna som verkligen inspirerat mig till att arbeta med psykisk hälsa. Dagen innan det brutala mordet hade Ing-Marie deltagit på ett av våra program och som alltid entusiasmerat och delat med sig av sin stora erfarenhet. Jag minns att hon inte ville kallas ”eldsjäl”, istället skulle vi säga "pyroman” en som brinner för psykisk hälsa. Även Ing-Maries ord om att leva i nuet har fastnat: "Det man inte hinner med idag, det får man ta senare, timme för timme." I sommar har Hjärtgolfen varit i gång, vår golftävling som arrangerades på 18 olika golfklubbar - den är verkligen en framgång! Det är så roligt att träffa deltagarna, både kvinnor och män som alla är så positiva till vårt arbete och stödjer oss! Hjärtgolfen inbringar pengar till insamlingsstiftelsen Kvinnor & Hälsa,som vi tagit initiativet till. Kvinnor & Hälsa delar ut stipendier varje år till medicinsk forskning på kvinnors hälsa. Ett stort tack går till alla volontärer (både inom ambassadörsgruppen och 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT 2 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a 1 , 6 mi l j o n e r k l u b b e n f ör kv i nnor s häl s a
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 5 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT … alla kontaktkvinnor, ambassadörer och besökare, medicinska expertgruppen, volontärer, styrelsen och våra samarbetspartners Tack till … Alexandra Charles von Hofsten Ordförande och VD alexandra@1.6miljonerklubben.com Marita Uhlbäck Ekonomiansvarig ekonomi@1.6miljonerklubben.com Titti Kerr Axelsson Projektledare titti@1.6miljonerklubben.com Maria Roswall Redaktör maria@1.6miljonerklubben.com Ingemo Bonnier Skribent medicinska artiklar Medarbetare Kerstin Liljeblad Chefssekreterare/Executive Assistant kerstin@1.6miljonerklubben.com Sari Möttö Ekonomiassistent sari.motto@1.6miljonerklubben.com Anna Liljeberg kommunikatör anna.liljeberg@1.6miljonerklubben.com Magdalena Lindefeldt AD för tidningen magdalena@formsinne.se Medlemsservice info@1.6miljonerklubben.com SÅ BLIR DU MEDLEM Gå in på www.1.6miljonerklubben.com, klicka på ”Bli medlem” och fyll därefter i formuläret. OBS! Ange namn, adress, e-mail och personnummer. Swish för medlemskap är: 123 338 4989 REDAN MEDLEM ELLER NY MEDLEM MYCKET VIKTIGT ATT VI FÅR HELA DITT PERSONNUMMER. Då kan du använda medlemstjänsten Mina Sidor och enkelt betala aktiviteter och medlemsavgift. Har vi ditt personnummer behöver du heller inte adressändra med oss om du flyttar. Du är också hjärtligt välkommen att ringa vårt kansli på tel: 08-20 51 59 om du har frågor ommedlemskap eller vår användning av ditt personnummer. Medarbetare & Kontaktkvinnor Rad 1 Petra Eurenius, Kristina Fluur, Kerstin Liljeblad, Susanne Engström-Jacobsson, Stella Rosenqvist, Titti Kerr, Ingrid Lindholm Rad 2 Margareta Blomqvist, Eva von Krusenstierna, Elisabeth Dahlin Westberg, Marianne Blomqvist, Harriet Gillberg, Alexandra, Åsa Lövgren Janson, Britt Eriksson, Karin Henriksson, Marie-Louise Edlund, Lena Falk Rad 3 Miranda Häggqvist, Lena Sandström, Karin Östhol, Eva Viklund, Marita Uhlbäck, Eva Ekblom, Elsi-Mari Andreason, Irene Eliasson, Solweig Karlsson, Christina Johnson, Ann-Chatrine Edvall Madsen, Magdalena Sävenstedt, Wivi-Ann Heurlin Krantz, Anne Ekström sociala medier! Besök 1,6 & 2,6 Miljonerklubben i Följ oss i våra kanaler! 1.6miljonerklubben.com
6 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 Testrapport i samarbete med Modo Sports Academy www.bungypump.se w www.webbshop.bungypump.se w info@bungypump.se w Tel: 0660-585 89 När man promenerar med Bungy Pump stavarna så stärks hjärtmuskeln, vilket i sin tur betyder att hjärtat orkar pumpa runt en större mängd syrerikt blod per sammandragning och behöver då inte slå lika fort som tidigare. Forskning visar att om man promenerar med gångstavar så uppnår man upp till 77% mer träningseffekt jämfört med en vanlig promenad. Samtidigt avlastas lederna främst fot-, knä- och höftleder. Den fjädrande effekten i Bungy Pump träningsstavar innebär att stavens nedslag mot marken blir mjukare och skonsammare för axlar och armbågar jämfört med traditionella gångstavar. Dessutom genom att trycka ifrån ordentligt och hålla emot stavarnas uppfjädrande rörelse under gången så ökar muskelstyrka, uthållighet och stabilitet i flertalet muskelgrupper. Jag vill särskilt rekommendera stavgång med Bungy Pump till de som har ryggproblem eftersom stavarna bland annat aktiverar lednära stabiliserande mage- och ryggmuskulatur som är viktig för en bra kroppshållning som i sin tur avlastar ryggkotorna. Med Bungy Pump stavar som träningsredskap bygger du effektivt upp din kondition, styrka och uthållighet med ett ökat välbefinnande som resultat. Rovena Westberg Leg. sjukgymnast. Toppform Sjukgymnastik Rekommenderas av sjukgymnaster Trött på övervikten? BungyPump fjädrande stavar ger upp till 77% högre kaloriförbränning jämfört med vanlig promenad. Cirka 90% av kroppens muskler aktiveras vid användning av BungyPump stavar. Man tränar styrka och kondition på en och samma gång. BungyPump rekommenderas av sjukgymnaster och används i rehabiliteringen.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 7 1,6 & 2,6 MILJONERKLUBBEN FÖRENINGSNYTT Medicinska expertgruppen Sedan starten har vi haft glädjen att få samarbeta med några av landets mest framstående medicinare och kliniker. Alla arbetar ideellt för klubben och ger oss mycket tid och engagemang. Alla medicinska artiklar granskas. Experterna medverkar även i möten, aktiviteter, seminarier och salonger. Eva Bojner-Horwitz Professor i musik och hälsa Greta Edelstam Docent och överläkare i gynekologi Kerstin Brismar Professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi Gunilla Bolinder Docent och överläkare i njursjukdomar Agneta Nordberg Professor och överläkare i geriatrik Gunilla Brodda Jansen Docent i rehabilitetsmedicin och smärtlindring Svetlana Lagercrantz Docent och specialist i onkologi och klinisk genetik Britt-Marie Landgren Professor emerita i gynekologi och obstetrik Mattias Lorentzon Professor i geriatrik och geriatriker Rebecka Hultgren Docent och överläkare i kärlkirurgi Carin Muhr Docent i neurologi Ylwa Westerberg Läkare och psykiater Fatima Pedrosa-Domellöf Professor, överläkare och ögonspecialist Solvig Ekblad Professor i multikulturell hälso- och sjukvårdsforskning Helena Kopp Kallner Överläkare i obstetrik och gynekologi, medicine doktor Nina Johnston Kardiolog och överläkare Ewa Hellberg Specialist i gynekologi Wilhelmina Hoffman Geriatriker, verksamhetschef, Silviahemmet och VD Svenskt Demenscentrum Aino Fianu Jonasson Docent i gynekologi Lisa Juntti-Berggren, Professor och överläkare i endokrinologi Kristina Gemzell Danielsson Professor i obstetrik och gynekologi Lena Flyckt Docent och psykiatriker Ann Nordgren Professor Medicinsk genetik KarinSchenck-Gustafsson Professor och överläkare i kardiologi och internmedicin Eva af Trampe Överläkare i onkologi Gunnar Akner Professor i geriatrik Isabel Gonçalves MD, PhD, FESC, Professor/Senior Consultant Cardiology Susanne Georgsson Docent, leg. barnmorska, prefekt Kristina Åkesson Professor, överläkare ortopedi Sara Tehrani Medicine doktor och STläkare inom internmedicin AmiHommel Ordförande Svensk sjuksköterskeförening MaryamPourmousa Specialist på tandlossning Gabriella Svanberg Leg. Psykolog och specialist i neuropsykologi Inger SundströmPoromaa, Professor i obstetrik och gynekolog Uppsala Universitet Cecilia Linde Professor i kardiologi ElisabethFranzen-Röhl, Överläkare, PhD, Infektionskliniken Karolinska Institutet Ingalill Rahm Hallberg Professor Emerita, Lunds universitet Lena Sandström Specialist i Allmän medicin och Företagshälsovård. Miia Kivipelto Professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet
8 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 PÅ OMSLAGET FORSKNIN OCH RÖN Hormonskräck och kunskapsluckor Sju av tio kvinnor har klimakteriebesvär, ibland svåra – men bara en av tio får hormonbehandling trots att behandling finns. En ojämlik vård och okunskap både inom vården och hos kvinnorna själva spelar in I en kartläggning som Socialstyrelsen gjort i fem regioner svarar drygt hälften av vårdcentralerna att de behöver mer utbildning om klimakteriebesvär. Illavarslande nog ingick också gynekologiska mottagningar och barnmorskemottagningar i undersökningen. Runt nio procent av befolkningen består av kvinnor i klimakteriet, vilket är en relativt stor andel av primärvårdens patientunderlag. Vården ser inte den här gruppen. När kvinnor mår dåligt i onödan är det en förlust för individen, familjen, och samhället i stort. UTBILDNING BEHÖVS Det är alltså belagt att det saknas kunskap om kvinnors hälsa i klimakterieåldern. Socialstyrelsen anser att det behövs ett nationellt kunskapsstöd och att vårdcentralerna i högre grad än i dag borde erbjuda insatser vid klimakteriebesvär. Både kvinnorna själva och vårdpersonal vittnar om att patienter med svåra klimakteriebesvär har svårt att få rätt hjälp och skickas runt mellan olika verksamheter. ENKÄT TILL 2 000 KVINNOR – VAR TREDJE DELTAGARE HAR HORMONSKRÄCK Socialstyrelsen gjorde enkät där totalt 2 000 kvinnor i åldern 50–59 år svarade. De flesta upplevde någon form av besvär i samband med klimakteriet. Sju av tio hade sömnproblem och drygt sex av tio hade måttliga till svåra besvär med värmevallningar och svettningar. Förvånansvärt många, en tredjedel, var helt oförberedda på att komma i klimakteriet och få problem. Läkemedelsverket mäter att var tredje kvinna uppger så svåra besvär att hon behöver någon form av behandling. Men enkäten till kvinnorna visar också att var tredje deltagare med besvär var negativa till hormonläkemedel. Hormonskräcken, ett resultat av den stora amerikanska, kritiserade och sedermera omvärderade, studien WHI (Women´s Health Initiative), gav vid handen att MHT (menopausal hormonterapi) ökade risken för bröstcancer och blodpropp samt för hjärt-kärlsjukdom. MHT användes av nästan varannan kvinna vid millennieskiftet men nu blev det tvärstopp. Läkemedelsmyndigheter världen över drog i nödbromsen. Tyvärr, för många kvinnor har sedan dess levt i en tid där hormonbehandling setts som väldigt farligt och det är svårt att vända den skutan. Men de risker som påtalades vid den stora undersökningen var i stor utsträckning felvärderade, dels beroende på att urvalet av patienter de var enkelt var för gamla då de fick hormonbehandlingen, dels på felaktigt studieupplägg. NYA RÅD 2021 Svensk förening för Obstetriker och Gynekologer, SFOG, kom 2021 med nya råd. Om man har klimakteriebesvär som påverkar livskvaliteten negativt är det ok att använda hormonbehandling. Nyttan överväger riskerna. Det är viktigt att behandlingen är individualiserad – men problemet är att vården i dag, vilket enkäten visat, har för liten kunskap och det finns för få gynekologer. RISKER MED HORMONBEHANDLING, MHT Bröstcancer är den vanligaste risken. 13 av 1 000 kvinnor får bröstcancer under en femårsperiod. Om alla fick MHT skulle siffran öka till 21 av 1 000 kvinnor. Kvinnor som haft bröstcancer rekommenderas inte behandling. Risken för blodproppar är kopplad till för hög dos och om man tar tabletter eller hormonplåster. Lägsta möjlig dos ska användas. . FÖRDELAR MED MHT • MHT minskar risken för livmodercancer, benskörhet och hjärt-kärlsjukdom • Slemhinnan i slidan påverkas positivt. • Kvinnorna upplever ofta att sexlivet förbättras Källa: Socialstyrelsen. Av Ingemo Bonnier
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 9 Midjan brer ut sig, höfterna smalnar och magen blir rund, även om man är viktstabil. Det beror på att du tappar muskelmassa för med mindre muskelmassa sänks förbränningen i kroppen. Äter du lika mycket som innan klimakteriet och dessutom rör dig lite mindre kommer du långsamt att gå upp i vikt. Vilket i och för sig även gäller före klimakteriet men i samband med de allmänt lägre halterna av östrogen under klimakteriet kan balansen mot testosteronet progesteron förändras, vilken kan leda till att fett styrs om och lagras i magen. SVÅRARE ATT TRÄNA UPP MUSKLERNA Eftersom muskelmassan i klimakteriet minskar i buken kan det ha som effekt att det blir svårare att träna upp musklerna runt magen. Det krävs mycket träning varje dag med hög intensitet för att få större muskler – men all träning är hälsosam och man behöver inte större muskler. Man behöver en viss mängd fett i kroppen för att må bra, men var det fettet lägger sig kan variera och bero på arv och livsstil. Men det är aldrig hälsosamt med för stort midjeomfång. TVÅ SORTERS FETT Det finns främst två olika sorters fett som ansamlas på magen. Dels är det underhudsfettet, dels fettet som lägger sig inuti buken runt de inre organen. Det är det inre fettet som har negativ effekt på hälsan och kopplas ofta till olika former av hjärt- och kärlproblematik. Det är de lättare övningarna som hjälper dig att få mer uthållig styrka i musklerna, de som du använder varenda dag när du går, står och sitter. Träna genom att röra dig så mycket Klimakteriet och vikten – kroppens nya look Med åldern får vi högre andel fettvävnad och mindre andel muskelvävnad i kroppen – det är ett naturligt åldrande som vi väljer att kalla kroppens nya look. som du kan i vardagen, promenera och gå överallt dit du ska, lyft och bär och sträck på dig. Lägger du sedan in några pass med aktiv styrketräning för att bygga musklerna får du i gång förbränningen. Behöver du få bättre kontroll på de inre och yttre magmusklerna är det inte fel att anlita en tränare någon gång, det kan vara lätt att göra fel. Av Ingemo Bonnier
10 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 FORSKNING OCH RÖN Mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning har för högt kolesterol, alltså för höga blodfetter. Fetterna ansamlar kalk i kärlen som blir stelare och trängre, och blodet får svårt att passera. Det är här statiner sätts in i behandlingen. Tillståndet ateroskleros, eller i dagligt tal åderförkalkning, är enligt Hjärt-Lungfonden den viktigaste orsaken till händelser som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. Det finns läkare som motsätter sig statinbehandling med åsikten att förhöjt kolesterolvärde inte är farligt, och att patienterna inte är mer åderförkalkade än de med ett lägre. Genom viktnedgång och motion minskar ändå mängden av det onda kolesterolet LDL till förmån för det goda, HDL, vilket anses positivt. Statiner minskar både nyinsjuknande och dödlighet hos patienter som redan har haft en hjärtinfarkt, stroke, diabetes, eller njursjukdom med mera, det vill säga sekundärprevention. Oftast samverkar den kolesterolsänkande effekten av statiner med en hälsosammare livsstil som bättre kost och mera motion. BIVERKNINGAR ÄR SÄLLSYNTA De vanligaste biverkningarna är muskelvärk och magpåverkan. Man kan byta preparat om det behövs. Det finns ett flertal olika statiner. Om man inte tål atorvastatin, simvastatin, eller rosuvastatin kan man få sprutor varannan vecka i stället. Men biverkningar är sällsynta, vilket har framkommit genom hundratusentals patienter som deltagit i studier liksom i läkemedelsverkets rapporter om biverkningar När det gäller primärprevention, det vill säga hos människor som inte genomgått någon hjärt-kärlsjukdom eller inte har andra starka hjärt-kärlriskfaktorer är skyddet av statiner inte lika uttalat. DÖDLIGHETEN MINSKAR ABSOLUT Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid Karolinska Institutet, har en tydlig syn på statiner. -Dödligheten minskar absolut. Ingen ifrågasätter mediciner mot till exempel högt blodtryck och diabetes, vilket också är helt riktigt. Statiner är faktiskt ännu mer verkningsfulla. Egentligen finns det inget LDL som är för lågt, säger Bo Angelin. Hittar man bara måttligt förhöjda värden bör statiner sättas in. Och att de som behandlas ofta upplever muskelproblem, som smärta eller blir svaga och får svårt att röra sig, är ju inte så konstigt eftersom de personerna ofta är äldre med helt normala krämpor. DET ÄR SYND ATT BILDEN ÄR SÅ SVARTVIT Ute i den praktiska verkligheten befinner sig Jörg Carlsson, hjärtläkare på Länssjukhuset i Kalmar och adjungerad professor i hälsovetenskap på Linnéuniversitetet. Han tycker att det är synd att bilden av statiner ofta är så svartvit och ser två huvudsakliga grupper med olika behov. Precis som Bo Angelin säger han, att den ärftliga dispositionen för höga kolesterolvärden, den familjära hyperkolesterolemin (FH), gör valet enkelt – de patienterna måste äta statiner för att inte dö i förtid. Och de som redan blivit sjuka, till exempel haft en hjärtinfarkt eller stroke, behöver medicinen som en sekundärprevention, för att förhindra ett återfall. ( Källa: Hjärt-Lungfonden) -För resten av oss är i stället primärprevention som råd om goda levnadsvanor bättre, till exempel att sluta röka, dricka lagom mycket alkohol, äta rätt samt motionera regelbundet och försöka att inte stressa. Karin Schenck- Gustafsson, professor i kardiologi, Karolinska Institutet understryker liksom Bo Angelin nyttan och vikten av statiner. -Det är ytterst viktigt att dessa riskgrupper inklusive de som har familjär typ av blodfettsrubbning får sin behandling, evidensen för detta är stor, säger Karin. Som hjärtläkare på Karolinska Universitetssjukhuset har Karin många gånger mött patienter som fått kolesterolsänkande medicin som statiner efter genomgången hjärtinfarkt, ballongvidgning, kranskärlsoperation, stroke eller operation på grund av åderförkalkning i benens artärer. -Många har varit skeptiska till behandlingen eftersom de hört av vänner eller läst i pressen om alla biverkningarna. Värst var min kvinnliga patient som insjuknat i stor hjärtinfarkt på grund av en s.k. huvudstamsstenos-dvs förträngning i det viktigaste kranskärlet som försörjer en stor del av hjärtat. Hon fick ett stent där och skrevs ut med statiner och övrig rekommenderad medicin. När hon kom hem träffade hon sina väninnor som alla rådde henne att sluta med statinbehandlingen eftersom de hade läst att den var ”farlig” och att ”kvinnor har fler OM STATINER För eller emot? Livsviktiga eller livsfarliga? Eller varken eller? Statiner är ett våra mest förskrivna läkemedel men också ständigt debatterat. Ungefär en miljon svenskar äter medicin för hjärt- och kärlproblem – och vanligast är statiner. Men nyttan av behandlingen är ifrågasatt i vissa grupper, både bland patienter och läkare. Av Ingemo Bonnier
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 11 biverkningar” än män av dessa! Det finns nu stor risk att denna kvinnas kranskärl med stent slammar igen och att hon dör eftersom kärlet försörjer en så stor del av hjärtat. Denna typ av ”fake news” är livsfarlig, understryker Karin. Dessutom har det visat sig att de allvarligare biverkningarna i den mån de förekommer är hos män och inte hos kvinnor. -Men många av motståndarna förstår inte detta och kan inte heller skilja på sekundär och primärprevention, menar Karin. Det är ytterst viktigt att dessa riskgrupper, inklusive de som har familjär typ av blodfettsrubbning, får sin behandling, evidensen för detta är stor. NEGATIVA FÖRVÄNTNINGAR KAN FÖRVÄRRA SYMPTOMEN Thomas Lindow, medicine doktor och överläkare vid Växjö Centrallasarett, säger också att allvarliga muskelbiverkningar av statiner är ovanligt. -Men tidigare studier har rapporterat en ökad förekomst av mindre allvarlig muskelvärk, vilket har fått stort genomslag hos både patienter och i media. Resultaten kommer dock från observationsstudier där man bör vara försiktig att tolka resultaten, särskilt om utfallsmåtten rör självrapporterade besvär. En typ av studie som ger starkare vetenskapligt underlag är så kallade randomiserade studier, där försökspersoner slumpas till att antingen få en behandling eller att få placebo. En randomiserad placebo-kontrollerad studie genomfördes för att studera just förekomsten av muskelvärk vid statinbehandling och resultaten FAKTARUTA I debatten talar man om LDL respektive HDL. LDL står för low-density lipoprotein – det ”onda” kolesterolet som sänks med hjälp av statiner och HDL för high-density lipoprotein – det ”goda” kolesterolet. (I själva verket är LDL respektive HDL små transportpaket som innehåller kolesterol) Kolesterol är en lipid, alltså ett fettämne. Det är livsviktigt för oss, eftersom det behövs i uppbyggnaden av de membran som finns inuti och runt om våra celler. Kolesterol är också det viktigaste utgångsmaterialet när kroppen ska sätta ihop D-vitamin och könshormonerna progesteron, östrogen och testosteron. Vi får i oss en del kolesterol när vi äter, men den största mängden producerar kroppen själv. Det sker framför allt i levern, tarmarna, binjurebarken och könsorganen. Därefter transporteras kolesterolet i blodet, i form av lipoproteiner. Lipoproteinerna fungerar som små resväskor. Kolesterol och andra fettämnen är nämligen hydrofoba, det vill säga de löser sig publicerades nyligen i British Medical Journal. Tvåhundra patienter som antingen självmant hade slutat eller funderade på att sluta med sin statinbehandling på grund av biverkningar fick i slumpad ordningsföljd under tvåmånadersperioder antingen placebo eller atorvastatin (20 mg), men fick inte själva veta i vilken ordning. Man såg ingen skillnad mellan placebo och statinbehandling gällande muskelvärk. Två tredjedelar av försökspersonerna rapporterade också att de hade börjat eller planerade att börja ta statiner igen efter att studien hade avslutats. Författarna nämnde två tänkbara förklaringar till varför tidigare studier rapporterat ökad förekomst av muskelvärk vid statinbehandling: dels att det kunde bero på nocebo-effekt, det vill säga att negativa förväntningar på en medicin kan förvärra symtom - och att muskelvärk är vanligt i de åldersgrupper där statiner är aktuella. Och om symtomen tillfälligtvis uppträtt samtidigt som behandlingen kan symtomen felaktigt ha tillskrivits medicinen. Thomas Lindow Karin Schenck-Gustafsson
12 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 PÅ OMSLAGET FORSKNIN OCH RÖN Sjukdomen är kopplad till kronisk smärta, psykologiskt lidande samt svårigheter att bli gravid. Behandlingen är en kombination av hormonell och kirurgisk behandling, och en sista behandlingsutväg är att operera bort livmodern (hysterektomi) och äggstockarna. Kirurgin vid endometrios är ofta komplicerad vilken leder till en högre grad av komplikationer. En ny titthålsmetod, robotkirurgi, introducerades 2005 i syfte att underlätta för kirurgen vid svårare kirurgi. Operationen genomförs med hjälp av en robot och skillnaden mot traditionell titthålskirurgi är att operatören sitter vid sidan om patienten och styr operationen via en konsol. Jämfört med traditionell titthållskirurgi styr operatören själv över kameran utan hjälp av assistenten, får en bild som alltid är 3D upplöst och operationsinstrumenten är ledade vilket gör dem flexibla. Sammantaget gör det att operatören kan komma nära vävnaden och operera med stor precision. Målet med studien var att undersöka utfallet vid livmoderoperation på patienter med endometrios och om operationsmetoden har någon betydelse. Data inhämtades och länkades från tre svenska nationella register (gynekologiska operationsregistret, Socialstyrelsens slutenvårdsregister och Läkemedelsregistret). Alla kvinnor som genomgått livmoderoperation på grund av godartad åkomma i Sverige mellan 2015 och 2017 inkluderades i studien. Patienterna grupperades och de med endometrios jämfördes mot de utan endometrios. I en andra analys jämfördes olika operationsmetoder (öppen bukoperation, traditionell titthålsoperation och robotassisterad kirurgi) på patienter med endometrios. Totalt genomgick 8 747 kvinnor hysterektomi och 1 166 hade endometrios under åren 2015–2017. Patienter med endometrios hade högre andel komplikationer, konverterades oftare till öppen bukoperation, hade högre uppskattad blodförlust och en längre operationstid jämfört med patienter utan endometrios. I en andra analys jämfördes olika operationsmetoder i gruppen med endometrios. Vid robotkirurgi var risken att konverteras till öppen kirurgi 13 gånger lägre, operationstiden var kortare och den uppskattade blodförlusten lägre än vid traditionell titthålskirurgi. Öppen livmoderoperation ledde till högre blodförlust, längre vårdtid och återhämtningstid jämfört med robotkirurgi. Detta ovan är en sammanfattning av endometrios studie: “Peri- and postoperative outcomes in patients with endometriosis undergoing hysterectomy” Publicerad i tidskriften: European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology 2022 Studien kunde genomföras tack vare ett ekonomiskt bidrag via stipendiet till minne av Anna Söderberg. Kan robotkirurgi hjälpa endometriospatienter? Av Malin Brunes, läkare på Södersjukhusets Kvinnoklinik Endometrios är en vanlig sjukdom, ca 10% av alla kvinnor i fertil ålder är drabbade vilket innebär att 250 000 kvinnor i Sverige har diagnosen. Malin Brunes
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 13 Att upptäcka i tid är att kunna ha möjlighet till att förebygga, vilket är oerhört viktigt. Upptäcker vi i tid riskfaktorer för allvarliga sjukdomar och kroniska folksjukdomar kan vi förebygga eller skjuta allvarliga konsekvenser på framtiden, till och med bota många av dessa sjukdomar. I Sverige är det accepterat att göra mammografi, PSA (prostataprov) och på många håll screening av tjocktarms- och ändtarmscancer för att tidigt upptäcka cancer, men det är inte allmänt accepterat att göra hälsokontroller avseende blodtryck, blodsocker och blodfetter. Om dessa är höga ger de under många år inte några symtom, som leder till besök på vårdcentralen, så när de upptäcks kan redan organ ha skadats. Om vi upptäckte tidiga förändringar skulle vi kunna erbjuda förebyggande behandling och på så sätt ge många ett längre och friskare liv utan hjärtkärlsjukdom, stroke, njursvikt, demens och associerade cancersjukdomar. Jag anser också att det är viktigt att, om vi inte har en vårdkontakt, göra hälsokontroller när vi blir äldre, och då även kontrollera blodstatus, njur-och levervärden samt superkänsligt CRP. Därför blev jag, när jag den 24 och 26 juli läste artiklarna i SvD av Inger Helander och Emma Frans, förvånad och upprörd över den onyanserade nedvärderingen av hälsokontroller i form av blodtester, som erbjuds av privata lab. Särskilt då många vårdcentralerna tex i Stockholms län inte erbjuder hälsokontroller, eftersom de inte ersätts för kostnaderna som andra besök. De enda proverna som ansågs vara ok var glukos för vissa riskgrupper och PSA. Våra vanliga folksjukdomar drabbar allt yngre personer, dvs redan i 40 års ålder. Det hade varit bättre om artikelförfattarna föreslagit rätt till hälsokontroller på alla vårdcentraler i Sverige eller att privata labb erbjuder mindre paket med riktade blodtester för att tex få svar på frågan: har jag diabetes eller förstadium till diabetes, eller har jag riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom (tex hjärtinfarkt, stroke), demens eller vissa cancerformer. Fertila kvinnor skulle kunna få svar på om trötthet beror på järnbrist och kvinnor med utmattning och kronisk trötthet om detta beror på sköldkörtelsjukdom, järnbrist, B12 brist eller högt calcium. Östrogenbrist vid klimakteriet kan också ge trötthet och hjärndimma. Högt Det ÄR viktigt att göra hälsokontroller Kerstin Brismar svarar mer än gärna på varför det är så viktigt att göra hälsokontroller, särskilt efter 40 år. Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet blodtryck kan tex bero på insulin-okänslighet, stresshormoner, kronisk stress och njursjukdom. Bra att kolla om man har högt blodtryck. Är man överviktig och har stor mage kan leverprover och höga triglycerider avslöja fettlever. Även det viktigt att veta. Är MCV (information från blodstatus) och HDL-kolesterol höga så kan det vara tecken på ett skadligt alkoholintag. Höga levervärden kan ytterligare stärka den misstanken. Skäl nog att minska intaget eller helt sluta. Sammanfattningsvis kan blodprover ge svar på flera frågor, som vi ställer om vår hälsa. Blodprover och läkarundersökning kan dock inte garantera att man är frisk i alla avseenden även om de kan utesluter de vanliga folksjukdomarna och de specifika sjukdomarna, som man undersökt. Av Ingemo Bonnier
14 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 FORSKNING OCH RÖN Anna Spångeus budskap är enkelt: politiken måste satsa på osteoporosvården nu! Dessutom tycker Anna Spångeus att vi inte borde kalla sjukdomen för osteoporos. Osteoporos är en förbisedd folksjukdom. Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år i Sverige kommer att drabbas av en osteoporosfraktur under sin livstid. Varje år orsakar sjukdomen stort lidande, enorma samhällskostnader och tusentals dödsfall. Trots att det finns effektiva läkemedel är det många som går utan diagnos och behandling och därför bryter sig i onödan. Nationella riktlinjer har funnits på plats sedan länge. Men fortfarande är följsamheten dålig på många håll i Sverige. Hur kan detta tillåtas? Det frågar sig överläkaren och forskaren Anna Spångeus som kommit till politikerveckan i Almedalen för att få upp osteoporosfrågan på agendan. -Som det är idag tror jag att beslutsfattarna inte ser patientgruppen. Jag vill att politikerna och styrande inom hälso- och sjukvården ska skämmas när vården inte når behandlingsmålen. Vi träffas i Sankt Hans park, en oas av lugn mitt i den febrila aktiviteten som råder i Visby. På eftermiddagen väntar ett späckat schema med deltagande först i 1,6 och 2,6 miljonerklubbens seminarium och sedan i Nordegren och Epstein i P1. LÅNGA VINTRAR MED HALKA SPELAR IN Uppmärksamheten som ägnas osteoporos är befogad. Enligt en ny internationell rapport har svenska kvinnor flest höftfrakturer per capita i Europa. Anledningarna till detta är många. -Gener, hög medellängd, medelålder och långa vintrar med halka spelar sannolikt in. Men vi är också alldeles för dåliga på att följa upp tidiga tecken på benskörhet, säger Anna Spångeus och fortsätter: Vi har ett urstarkt evidensläge. Men sjukdomsorganisationen kring osteoporos är komplex och otydlig. Och så krånglar vi till sjukdomen. Vi behöver fler pragmatiska lösningar, tydligare länkar och helhetstänk. VIKTIGT MED UPPFÖLJNING För att råda bot på situationen krävs frakturkedjor där osteoporospatienter systematiskt identifieras och följs upp av en koordinator. -Patientgruppen hör primärt hemma hos primärvården. För att omhändertagandet där ska fungera behövs ett tajt samarbete med specialistvården och en tydlig vårdkedja. Det kräver i sin tur politisk prioritet och pengar. Anna Spångeus berättar att hon ”snubblade” in på sin bana inom osteoporos när hon återvände från post-doc forskning i England och den osteoporosansvariga läkaren på hennes klinik skulle gå i pension. År 2008 började hon jobba med osteoporos i Region Östergötland och drev på för att omhändertagandet av sjukdomen skulle stärkas. Arbetet gick framåt och 2018 slog regionen (då landstinget) fast att man skulle satsa på osteoporos och frakturkedjor. Men sen så blev det tyst. -Inget hände. Sen försvann jag ett par år för att jag blev trött på hanteringen. Nu är jag tillbaka och det är fortsatt tydligt att vi måste satsa på osteoporosgruppen, säger Anna Spångeus. Utvecklingen verkar gå åt rätt håll. I år har Region Östergötland gjort en organisatorisk förflyttning av osteoporosenheten till geriatriksektionen (MEGA-kliniken). -Det är positivt. Jag tror det kan ge bättre förutsättningar för ett bredare helhetstänk kring patientgruppen i kommande arbete med frakturkedjor, säger Anna Spångeus. SKELETTSVIKT Många tror att osteoporos är en tyst sjukdom. Men för de som drabbas innebär det mycket lidande. Kotfrakturer leder ofta till livslång smärta och efter en höftfraktur avlider upp till var femte patient inom ett år. I många fall hade det gått att undvika. -Benskörhet kan bero på flera orsaker, och är också en del av normalt åldrande. Men andra organsvikter, t.ex. hjärtsvikt och njursvikt, blir också vanligare med stigande ålder. För hjärtsvikt går vi in med mediciner, då är det ingen som tvekar. Två tredjedelar får inte osteoporosförebyggande behandling efter sin osteoporosfraktur. Tänk om man hade gjort likadant efter t.ex. en hjärtinfarkt! För att understryka att osteoporos är något som måste behandlas har Anna Spångeus lanserat en ny benämning på sjukdomen. -Jag gillar egentligen inte namnet Stoppa krånglet i osteoporos-vården! Svenska kvinnor får flest höftfrakturer i Europa – men så behöver det inte vara. Det menar Anna Spångeus som är överläkare och forskare inom skelettsjukdomen osteoporos. Hon har rest till Almedalen för att berätta om hur patienter som borde ha fått behandling istället får sitt liv förstört av smärtsamma benskörhetsfrakturer. Av Oscar Helleday Melander
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 15 osteoporos. Det är lite gammalsjukt. Vi behandlar inte bara ett ”poröst” och skört skelett, vi behandlar ett organ som inte uppfyller sin förväntade funktion. Därför brukar jag kalla sjukdomen för skelettsvikt. Precis som att vi kallar det hjärtsvikt eller njursvikt när de organen inte uppfyller sin förväntade funktion, berättar Anna Spångeus. Pedagogik är ett viktigt redskap, menar hon. Vi måste höja förståelsen för osteoporos inom vården, men också bland de drabbade. -Vi behöver en upplyst patientgrupp. Ju fler som vet om vad man kan göra, desto större krav kan de ställa för att få behandling. Då kan vi få en bättre vård, säger Anna Spångeus. Vi gör sällskap till 1,6 och 2,6 miljonerklubbens seminarium om osteoporos. Där berättade Anna Spångeus om sjukdomen, om patientöden och om sina erfarenheter av att driva frågan om stärkt osteoporosvård i Region Östergötland. Det verkar som att budskapet går fram. I slutet av seminariet skakar Marie Morell (M), ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation och regionpolitiker Östergötland, hand med Anna Spångeus och lovar att regionen ska få Sveriges modernaste och smartaste frakturkedja. Artikeln är framtagen i samarbete med UCB Pharma. Anna Spångeus Foto Jonas Hessman Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år i Sverige kommer att drabbas av en osteoporosfraktur under sin livstid ofta vid fallolycka " " Möt Anna på sid 20 i vårt omslagsreportage
16 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 Braining-träning för hjärnan! Fysisk aktivitet, särskilt pulshöjande träning, är bra för hjärnan - för alla! Med sin metod “Braining” vill Lina Martinsson, överläkare i psykiatri på Psykiatri Sydväst vid Huddinge sjukhus i Stockholm, hjälpa patienter inom psykiatrin att komma i gång att röra på sig. Av Anna Liljeberg Foto Peder Björling Stillasittande leder till sämre hälsa och kortare livslängd. Det vet de flesta idag. Men numera finns det också övertygande bevis för att pulshöjande träning också fungerar som behandling vid ångest och depression, i vissa fall är träning lika effektivt som medicin och psykoterapi. Tyvärr är personer med allvarlig psykisk sjukdom ofta fysiskt inaktiva. Det var något som kollegorna Lina Martinsson och Åsa Anger ville ändra på. Hur kunde de få sina patienter mer motiverade att röra på sig? Båda är överläkare i psykiatri vid Psykiatri Sydväst i Stockholm, och dessutom flitiga träningsledare. Lösningen blev både enkel och genial. -Vi bjöd in dem till vår personalgympa, säger Lina Martinsson. Året var 2017 och det första steget till Braining- fysisk träning för hjärnan var taget. Det månadslånga försöket föll väl ut och blev ett forskningsprojekt. Sedan starten 2017 har Psykiatri Sydväst haft över 500 patienter som deltagit i Braining-pass eller kommit på föreläsningar och Braining ingår nu i klinikens Träning har visat sig vara ett effektivt sätt att förbättra stresstolerans bland personal i psykiatrin. " " FORSKNING OCH RÖN Linas sidoplanka
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 17 VAD ÄR BRAINING Braining är pulshöjande träning i grupp där patienter och personal tränar tillsammans. Målet är att patienter tränar 3 gånger i veckan. Syftet är att minska symtom på depression och ångest samt förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa hos patienter. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personalen och bidra till en förbättrad arbetsmiljö. ordinarie behandlingsutbud. Braining ska nu spridas inom psykiatrin i hela region Stockholm via ett projekt som drivs på Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet. -Braining hjälper helt enkelt patienter att hitta motivation att komma igång med pulshöjande träning med stöd från personal på sin psykiatriska enhet, säger Lina Martinsson. Braining inleds med ett bedömnings- och motivationssamtal utifrån patientens förutsättningar. Därefter bokar patienten träningspass och deltar i enkla pulshöjande gruppträningspass i klinikens regi. Passen leds av utbildade medarbetare på kliniken, så kallade Braining-ledare och Braining-värdar, och övriga medarbetare uppmanas att delta i mån av tid. Det finns nämligen ytterligare en stor fördel: Träning har visat sig vara ett effektivt sätt att förbättra stresstolerans bland personal i psykiatrin. Både Lina och Åsa är själva med och leder olika pass och nu senast i Almedalen fick Lina Martinsson alla åhörarna på vårt 1,6-seminarium, att testa Braining under stor entusiasm. Under våren har Åsa och Lina lett pass i sjukhusparken, något som de menar har kortat avståndet till patienterna. – Det ger också trovärdighet till mina rekommendationer om träning. Det blir enkelt att säga “jag har ett pass i morgon halv tolv, kom och träna”. Vi möts utan vita rockar, och trots snålblåst och regn så kan man enas i att “Åh, vad skönt det känns efteråt!”, säger Åsa. Lina Martinsson håller med. – Att även läkare kämpar och tränar är en bra signal. Att träna ihop har skapat god stämning och även gjort att personal söker sig hit, säger Lina Martinsson.
18 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 PÅ OMSLAGET Alla mår bra Tack till Jeanette på Café Pauli för att vi fick vara där och fotografera!
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 19 av rörelse! Psykiska besvär, osteoporos eller bara vanlig vardags-depp. När tre kloka läkare och specialister möts, så förenas de inte bara i en brinnande passion för sina yrken, utan också i ett enkelt mantra om vad som får oss ALLA att må bra: Rörelse. Av Anna Liljeberg Foto Jonas Hessman
20 1,6 & 2,6 FÖR KVINNOR & HÄLSA SEPTEMBER 2022 PÅ OMSLAGET Vi träffas en av de sista stekheta sommardagarna i vackra Café Pauli på Dramaten. Vi tar personalhissen upp och får sällskap av stor gyllene struts i hissen, vid nästa tur blir det också trångt, då står en gigantisk sköldpadda i guld på golvet i hissen. Dessutom stöter vi på en och annan känd Dramaten-skådespelare så Anna Spångeus, Ullakarin Nyberg, Lina Martinsson och jag själv är lite uppspelta när vi väl slår oss ner tillsammans med Alexandra Charles för att göra intervjun. Alla tre gäster var med i våra olika seminarium i Almedalen, så det är ett kärt återseende. Anna är överläkare och biträdande professor i internmedicin/endokrinologi i Linköping och brinner för att alla ska få rätt vård för sin osteoporos, benskörhet. Lina är överläkare i psykiatri vid Huddinge sjukhus och är bland annat ansvarig för Braining - fysisk träning för hjärnan i psykiatrisk vård, och så Ullakarin som vi känner både från Sveriges Radio som programledare för “Livet med Ullakarin Nyberg”, men också för sitt arbete inom suicidprevention, tillika överläkare och psykiater. ATT HJÄLPA ANDRA ÄR VÅRT KALL Alla tre har ett otroligt engagemang för sitt yrke och det är spännande att höra varför de blev just läkare: - Jag bestämde mig redan när jag var fem år, berättar Ullakarin. Jag hade många som mådde dåligt omkring mig och kände tidigt att jag ville vara med och hjälpa. Även för Lina är läkaryrket något av ett kall. - Jag är uppväxt med två idrottslärare och för mig har hälsa och fysisk rörelse alltid varit viktigt. Men att det blev just psykiatri, var faktiskt tack var Ullakarin. Vi möttes på den legendariska Älvsjögympan i Stockholm och jag blev nyfiken på det hon arbetade med. ANNA SPÅNGEUS Född 1975, biträdande professor och överläkare inom internmedicin/endokrinologi. Annas forskning handlar huvudsakligen om benhälsa och förebyggande av osteoporosfrakturer. Anna deltog 6/7 i vår seminarium i Almedalen. ULLAKARIN NYBERG Född 1960 överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet. I dag jobbar hon heltid med suicidprevention och stöd efter suicid. Programledare för” Livet” i P1. Deltog 4/7 i vårt seminarium i Almedalen LINA MARTINSSON Född 1973, överläkare och specialistläkare i psykiatri sedan 2011. Verksamhetschef på Psykiatri sydväst. Upphovsmakare till Braining; fysisk träning för hjärnan i psykiatrisk vård. Lina deltog 5/7 i vårt seminarium i Almedalen.
HÄLSA OCH LIVSKVALITET FÖR ALLA KVINNOR 21 MEDICINMÄN I AFRIKA.... Både Ullakarin och Lina var tidigt intresserade av rörelse som hjälp mot psykisk ohälsa, men då för 15 år sedan var tiden inte mogen att registrera forskningsprojekt. Desto större är ju intresset idag, bland annat tack vare Anders Hansen. Anna hade först drömmar om att bli ryttare, men efter att ha klått självaste Malin Baryard blev det ändå läkare till slut. - Men jag var också väldigt intresserad av psykiatri och tänkte börja forska i det. Jag reste bland annat runt i Afrika och intervjuade flera medicinmän, berättar Anna. Samtalet flyger mellan de olika ämnena, men det är ett ord som hela tiden återkommer, nästan oavsett ämne, och det är rörelse, både privat och i professionen. För gemensamt för alla tre är att de vet hur viktigt det är för oss alla, oavsett om vi är friska eller mår psykiskt dåligt, att röra på oss. “Undvik stillasittande”, är några av de magiska grundorden för ett hälsosamt liv. Så enkelt - eller kanske så svårt - kan det faktiskt vara. För Lina har Braining blivit ett hjärteprojekt som ska få de även svårt psykiskt sjuka att röra på sig och Braining sprids nu i region Stockholm (läs en artikel om Braining i det här numret). För Anna som jobbar med osteoporos är ju rörelse a och o för att minska och inte minst förebygga benskörhet. BRAINING, BONING OCH LIVING - Om jag har Braining får ju du börja med Boning, säger Lina och Ullakarin Nyberg flikar in: - Och jag håller ju på med Living, att LITE HÖSTTRÖTT? SÅ HÄR GÖR LINA, ULLAKARIN, ANNA OCH ALEXANDRA FÖR ATT BLI PÅ GOTT HUMÖR: • Joggingskorna! säger Anna. Att springa en runda hjälper alltid. • Jag tar fram yogamattatan och stretchar, säger Lina. Eller så försöker jag få upp pulsen. Jag älskar också att dansa, särskilt disco! • Acceptans, säger Ullakarin. Jag tränar på att omfamna alla mina känslor. Jag behöver inte var glad jämt. Och så sjunger jag i kör. Det mår jag bra av. • Jag försöker ställa om tankarna och tänka positivt, på allt bra som jag ändå har, säger Alexandra. Jag brukar också ringa en vän som jag vet blir glad om jag hör av mig. Då blir de ömsesidig glädje. - Äntligen! Det är precis det som vår förening har jobbat med i 25 år, att sprida kunskap om betydelsen av bland annat just prevention. ÄVEN DÅLIGA DAGAR SKA VARA “SNÄLLDAGAR” Men hur är det då med dessa kloka läkare - lever de som de lär? Ja, minst sagt. Anna har just klarat av en Ironman, och lärt sig både att crawla och att älska att cykla på köpet. Ullakarin går minst 15 000 steg om dagen och varvar med flera pass hög-intensiv träning i veckan. Lina älskar att simma och cykla och kör sina Braining-pass varje vecka tillsammans med sina patienter. Men alla tre är också överens om att vi inte ständigt måste vara på topp. - Vi behöver inte var lyckliga för jämnan, det går inte, säger Ullakarin. Det är ok att ha en dålig dag. Det är viktigt att var snäll mot sig själv. hitta möjligheter för fysisk aktivitet för de som försökt ta sitt liv. Braining, Boning och Living. Tre bra ord att ta till oss, tyvärr svåra att översätta till svenska. Med sina långa erfarenheter från svensk sjukvård ber jag dem formulera vilken som är den viktigaste frågan för de tre idag. Om du kunde återinföra titeln hälsominister för en dag, vad skulle du driva? - Att öka tillgängligheten vid psykisk ohälsa, säger Ullakarin. Att du inte förväntas ställa diagnos själv. Om du blir sjuk och är orolig ska du ha någonstans att söka, du ska du känna dig trygg med att veta “vi hjälps åt med att fixa det här, det kommer att bli bättre”. - Att öka svenska folkets kunskap om hälsa, fortsätter Lina. Det ska börja redan i skolan med Hälsokunskap, där vi får lära oss hur kroppen funkar, vad är sjukt och vad är friskt? Många har så dålig kunskap om det idag och det gör att många söker vård i onödan. Alexandra håller med om att hälsoarbetet måste börja redan i skolan: - Ja, inte minst om hur kropp och själ hänger ihop. Sedan måste skolgymnastiken tillbaka på schemat varje dag. Som minister skulle jag också införa att alla äldre måste få komma ut på promenad i någon form varje dag, fortsätter Alexandra. - Jag brukar säga att till och med kossorna i hagen får det! Anna är tydlig och rakt på sak: - Jag skulle vilja ta bort alla dumheter inom vården! Jag vill jobba med det jag är utbildad för, att ta emot och hjälpa patienter. Istället kan 20 högkvalificerade läkare sitta i långa möten om hur vi ska fördela olika vårdplatser. Det blir galet. Ullakarin håller med. - Idag går jag in en halv dag i veckan på Capio S:t Göran och möter bröstcancerpatienter. Allt är otroligt effektivt, jag får hjälp med det administrativa, jag är bara läkare. På så sätt hinner jag möta så många fler patienter. Prevention, att förebygga sjukdomar, är också ett nyckelord och Lina är optimistisk: - Jag ser att det äntligen håller på att bli trendigt. Fler och fler forskningsanslag har den rubriken. Alexandra blir mycket glad när hon hör Lina: Vår kunskap om kropp och hälsa måste öka. Det är viktigt med hälsokunskap redan i skolan. " "
RkJQdWJsaXNoZXIy MjcwMjg=